Las palabras

Idag hade vi vår sista lektion här i Barcelona (för i år), vilket var litteratur, och eftersom vi knappt haft någon tid att läsa boken så visste redan läraren att ingen skulle har gjort det. Därför berättade han om den lite och vi såg en del av filmen, det var alltså en väldigt lugn och lättsam lektion. När vi slutade gick Alwa och handlade lite mat och julklappar för att sedan hem för att sova, Louise stannade kvar i skolan och satt på terassen och "pluggade" inför grammatiktentan imorgon med några andra i klassen. Efter att hon pluggat/solat i någon timme gick hon och Lovisa till Holmes place, det där gymmet som vi var och provtränade på i början av terminen, där de körde "Made in Brasil"(ta död på rumpa och lår) samt ett corepass. Det först nämnda var HEMSKT, tror aldrig hon känt den smärtan innan, corepasset däremot var inte alls lika jobbigt som väntat, vilket var lite av en besvikelse. Hur som haver var det roligt att träna på ett så fint gym och lite svårt kommer det nog bli att komma ur sängen imorgon. 

 

Just nu kollar Alwa på deppiga videos om hur de stackars djuren behandlas i världen och Louise kom precis hem från ett intercambio med Alba, som hon träffat flera gånger tidigare. Snacket gick så bra så man skulle kunna tro att spanska var hennes modersmål, typ.. eller nästa i alla fall....

 

Imorgon har vi sista tentan i kursen och sedan någon liten avslutning med lärarna. För att spicia (verb av spicy) upp det hela lite (då vi haft väldigt lätt för oss hela grammatikkursen) tänkte vi ta varsin shot Baileys till frukost (eller kanske hälla lite i gröten) imorgon... Vi får se hur det går med den planen, forsättning följer imorgon.

Ni som kan spanska (ni andra med kanske) kan förstå det roliga i (och att det är möjligt) att skriva fel och istället för "Quiero que bailes" skriva "Quiero que baileys."

 

Nu ska vi äta upp liken vi har i frysen... Det tjänar tyvärr inget till att slänga det man redan köpt men att inte alla redan öppnat ögonen och insett hur hemska våra matvanor är och hur vi bara tänker på oss själva på bekostnad av de andra varselerna på denna jord är rent ut sagt pinsamt! Om du gillar att leva, vad får dig då att tro att djuren vi slaktar dagligen inte vill det? Och om du inte kan känna empati för deras öde, sluta äta kött för din egen hälsa - vi människor är inte köttätare i naturen, i så fall hade vi kunnat äta rått kött, vilket vi inte kan... 

 

Un besito y ciao!